(kom och dansa med mig)

Fre 7 mar 2003 17:32

älskling.

jag är hemma nu. och jag trivs. jag saknar värmen människorna ljuden sanden solen himmelen stjärnorna träden aporna husen vägarna bilarna maten frukten utsikten havet . ja. jag saknar gambia.

men jag lever i nuet. kalmar är en grå stad. men det finns ljusglimtar här också. om man skapar dom. allt handlar egentligen om att skapa. göra sin dag. det blir vad man gör det till.

många har jag älskat. många älskar jag.

en kväll var det jag, caisa och sju gambier mot resten av världen. den kvällen kanjga minnas med ett leende på läpparna. en annan kväll var det jag och gänget. den kvällen minns jag också med ett leende på läpparna.
ossieman gjorde mycket. han minns jag allra mest med ett leende på läpparna.

come down father come down.

en gång trillade anja ner i hålet i bussen. en gång var lovisa kissnödig.

en dag. vill jag stå med fötterna i gambia igen. kommer det att bli så?


och idag ska vi gå ut. underbar är det som gäller. synd att man inte får dansa under stjärnhimmlen. synd att man inte kan pruta. synd att man itne kan vara lättklädd.

vissa människor är jga lycklig över att jag får ha vid min sida. vissa människor är jag itne lycklig över att få ha vid min sida. synd bara att man måste.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0